Dumpstring – att ta vara på det andra har slängt

november 25, 2018 Blog 0 comments 280 Hits

Årligen så kastas det bort mat och andra produkter värda mångmiljonbelopp. Enbart livsmedelsindustrin kastar årligen bort mer än 100 000 ton mat. Det finns dock folk som gjort det till en livsstil att ta tillvara på det butikerna kastar. Kapitalismen i västvärlden skapar en hel del problem världen över. Det kan […]

Årligen så kastas det bort mat och andra produkter värda mångmiljonbelopp. Enbart livsmedelsindustrin kastar årligen bort mer än 100 000 ton mat. Det finns dock folk som gjort det till en livsstil att ta tillvara på det butikerna kastar. Kapitalismen i västvärlden skapar en hel del problem världen över. Det kan vara människor som arbetar under fruktansvärda förhållanden i länder mycket långt borta, vars produkter vi konsumerar.

Matvaruindustrin en stor bov

En problemskapare är matindustrin som såväl i produktions- som distributionskedjan har ett allt för stort svinn. Det kan vara fullt duglig föda som ratas i produktionen, kastas eller tappas bort under distributionskedjan från produktion via grossister, affärer och fram till konsumenterna. Naturvårdsverket har gjort en undersökning och kommit fram till att svinnet ligger runt 20–50 procent av allt som produceras, sker redan innan det slutkonsumeras. Förutom att det är en massa ätbar mat som går i containrar och sopkärl innebär det även en onödigt stor negativ miljöpåverkan. Man kan tycka att det är konstigt att det importeras mat från andra sidan jorden bara för att slängas i en container. Anledningen kan vara att varan passerat ett bäst före datum eller att det är skönhetsfläckar på grönsakerna. Detta behöver inte betyda att maten är otjänlig eller oätbar. Det är helt tillåtet för butiker att sälja varor som passerat bäst före datumet men de flesta väljer att inte göra det eftersom det kan se dåligt ut i kundernas ögon. Regeringen gav Livsmedelsverket år 2014 i uppdrag att göra en utredning om kunskaper och attityd till matsvinn och hur det svenska folket ser på detta problem. Resultatet visade att de unga var de som visade sig ovilliga att äta mat vars bäst före datum passerat. De allra flesta hade åsikten att det inte berör dem själva utan främst andra med motiveringen ”jag tar reda på allt”.

Matkultur

Mat är ett ämne som berör alla oavsett om man är gammal, ung, fattig eller rik. Idag har det blivit trendigt att prata om matkultur. Man kan påstå att matkulturen är såväl nöje som politik. Detta har lett till att många diskuterar runt maten som en utgångspunkt i en del politiska frågor. Det finns människor som på grund av politik, kopplat mot det stora svinn och de mängder mat som kastas i containrar, helt enkelt gör revolt mot detta. De har nästan slutat köpa mat och gräver istället i containrar av politiska och miljöaktivistiska orsaker.

Friganer och dumpstrare

De som gjort detta till en livsstil är de så kallade dumpstrarna och friganerna. De vittjar containrar utanför stora matvarubutiker efter att lamporna släckts och personalen gått hem. Friganerna återanvänder och äter kasserad mat som har skönhetsfel och där bäst före datumet passerats. Den här livsstilen är en protest mot kapitalismen och den konsumtion som sker i välfärdsländer. De ger skarp kritik mot produktions- och distributionskedjan, framförallt till dess uppbyggnadsstruktur. Det politiskt medvetna containerdykandet är ett i-landsfenomen och det är främst unga människor som ägnar sig åt detta.

Skillnader

Det är viktigt att man skiljer dumpstrare och friganer från de som av ekonomiska skäl tvingas genomsöka sopor och containrar. De förstnämnda gör detta av egen övertygelse medan de senare nämnda gör det för ren överlevnad. Dock kan man inte blunda för den lilla miljövinst som dessa dumpstrare leder till.

Postat av Stellan
Dela det